Mannschaft
Tor     ::: Jindar
Abwehr  ::: Kneissl
            Christian
            Alex
            der Däne
            Irgendwo
Angriff ::: Ülker (S)
            Erik
            Johan
            Mathias
            Übersteg
            Ali Daie

25/03 Serieseger!
Arbeitsverein har just visat att man är ett lag
för de stora matcherna. I säsongens viktigaste
och sista match tog man fram all den gnista som
nånsin tänts i Ruhr och körde över motståndet
till klubbens största triumf hittils, serieseger
i division 8.

Helgat varde A.V:s namn (åtminstone bland vissa älskare av ben-
skyddsträffar, felskär och nordtyskar) som ljöd i Brommahallen
idag, högre och klarare än nånsin förr. Så man- och röststarka
har A.V. aldrig varit tidigare, och det är inte konstigt att så
många tänder till lite extra i en så viktig match. Förutsätt-
ningarna var solklara och knivskarpa på förhand: vinst mot
serieledande Golden Rose och förstaplatsen och slutspelet är
bärgat, förlust och ytterligare en förhatlig 3:e-plats är det
troliga resultatet. Det ska även sägas att alla stora vadslag-
ningbyråer som tillät spel på matchen hade Golden som favoriter,
tack vare en stabil säsong med mycket mål. Rykten gör dock gäl-
lande att Golden gick in i matchen med stor respekt för det
tyska maskineriet. Vi minns ju med värme den kämpainsats som
gav A.V. en poäng i första mötet.

Till dagens match hade förutom en rekordstor trupp även A.V:s
troligen största hemmaklack tagit sig. Denna bidrog troligtvis
med sitt strå till den obändiga inställning som A.V. visade upp
under hela matchen. En match som visade upp A.V. i dess renaste
form, avaktande start, inga krusiduller, bara smärre finspel
samt en vilja av stål. Hur långt denna renhet skulle räcka var
som vanligt ovisst till en början, för även om A.V. inte gav
bort en atom av spelplanen så var det Golden som hade mest boll.
Alla fina kombinationer i speluppbyggnaden trängde dock aldrig
längre in i A.V:s försvarsmur än ett träspån i en masugn. A.V.
presterade ett helt felfritt positionsspel första 10 minuterna.

Det bjöds på många tuffa närkamper, och A.V. var, trots Goldens
fysiskt mer volymiösa gestaltning, det lag som vann flest duel-
ler. Herraväldet började så smått svänga över till tysk fördel
och med detta började målchanser dyka upp. Både Johan och Kneissl
hade varsin fin hörnskarv som målvakten räddade på mållinjen.
Backarna följde med bra i anfall och der Däne som idag inte blev
onykter förrän efter matchen satte sånär ett vänsterskott invid
stolproten.

Det kändes hela tiden som att laget kontrollerade händelserna på
plan och snart skulle känslan av tillförsikt bytas mot något mer
positivt. A.V:s meste spelare Kneissl som dagen till ära firade
80 matcher i svartställ, startade ett anfall på högerkanten med
att passa upp till Ülker, Spielführern som så många gånger förr
denna säsong visat vägen gjorde en tvek-fint mot ett samlat
försvar och lät en halvbra vristträff ljuda i hallen så pass
avigt att den lurade hela Golden Rose och letade sig in till 1-0.

Inte ens ett ledningsmål kunde störa A.V:s koncentration idag,
man fortsatte metodiskt plocka ner varje anfall Golden satte
upp och fortsatte skapa chanser. Irgendwo var millimetrar från
att leverera årets assist när han la ut en boll till Übersteg
som i dålig vinkel tryckte upp bollen i ribbans underkant och
vidare ut till inspark - ett anfall värt ett bättre öde. Annars
var det glest mellan delikatesserna, mest uppseendeväckande var
Dänens dribblingskonster som siste man. Det är då skönt att A.V.
denna säsong inte behöver spela vackert för att göra mål. Vår
egen måltjyv Johan behöver bara sno åt sig bollen efter en
sekvens av fin hög press och enkelt lägga in 2-0 före paus. Det
är inte långa svepande pass och tillrättalagd skönhet, utan
snarare en ny fräsh konstform, som inspirerat mången central-
europeisk betongskulptör till stordåd, kallad Gesismus des
Brunk. Golden började visa upp en tråkig sida med gnäll och
grinighet, vilket till slut renderade i en utvisning för snack.
A.V. utnyttjade tiden till att spela av den första halvleken.

Till andra kom Golden ut med en ny intensitet och började så
smått värma upp Jindar i målet med några långskott och hörnor.
A.V. svarade med att skicka fram den toppformade Ali Daie i
par med Johan för att punktera matchen. Efter ett fint samarbete
såg de ut att ha lyckats, Ali Daie slog in sitt 6:e mål och
med tanke på hur kampen såg ut kändes vinsten, de 3 poängen och
seriesegern riktigt nära. Tyvärr kom inte Jindars första korpen-
nolla denna dag heller trots att han löste allt han kunde på-
verka på bästa sätt. Golden fick en hörna och efter diverse
passar i hörnet fick man på en lyckoträff som letade sig in i
bortre krysset innan Jindar hann reagera. Strax därefter före-
visade Dänen varför man inte ska dribbla som siste man, men
vår egen Mauer i målet dök som en Messersmidt och avstyrde
friläget innan nån hunnit sätta andan i halsen.

Ali Daie tänkte troligtvis på Netzmeisterns hjärta när han per
omgående replikerade Goldens reducering med ett elegant mål
assisterat av parhästen Johan. Med 4-1 i ryggen var det knappt
oroande att A.V-försvaret under slutskedet spelade lätt stirrigt.
Lyckligvis fick var det alltid en fot ivägen för att avstyra
alla farligheter hela vägen till tidernas skönaste slutsignal.
En slutsignal som innebar A.V:s största triumf genom tiderna,
seger i division 8, glädjescener, obligatorisk segerbankett
samt för första gången slutspel i Korpen på söndag om en vecka
i Bromma. Klättringen mot den absoluta världstoppen har tagit
ett stort steg uppåt.

Att senare få veta att Hatten uteslutits och segermarginalen
justerades till övertygande 5 poäng får ses som en extra bonus.
Det understryker bara faktum, tyskast lag vinner.