30/12 Ett torftigt försök...
...till återkonstruktion av den förlorade säsongen,
2007/2008. Läs och sörj diverse inlägg från gäst-
boken.

Efter påtryckningar från det Nya Zeeländska fotbollsförbundet,
vilka är väldig angelägna om AV:s framfart i korpen tar jag
tillfället i akt att skriva en kort rapport till dem och
andra intresserade.

FÖRLUST MOT BÄTTRE LAG. (1-4)

BK borsten stod för motståndet denna dag och bjöd oss en lek-
tion i skillnaden mellan ett lag som tränar och ett som inte
gör det. För motståndarna är ett riktigt lag i riktiga div 7
som har riktiga träningar. Det blev rätt tydligt att ett gott
samspel är en fördel i fotboll.

Den store legendaren och målvakten Jindar Turken hade inte
hittat till brommas blåa matta idag, och in i det sista var
det oklart vem som skulle få förtroendet att ställa sig i mål.
Jag är själaglad att jag slapp, för Johan hade ordnat en grym
ersättare i form att Totte. Erik hade bläddrat länge i sin
telefonbok för att ordna bästa möjliga förstärkning, och vips
så hade vi Daniel till förfogande, vilket innebar att vi var
åtta pers totalt.

AV började första halvlek väldigt bra, vi skapade några små-
chanser och höll tätt och fint bakåt. Manskapet idag var av
offensiv kaliber och endast Christan var renodlad back. Ali
hade tidigare under natten drömt om att han gjorde självmål
för Tyskland under VM-finalen 1974, och kände sig manad att
ta rollen som back. Lite försenad släntrade en tyvärr nykter
Karl in kunde byta i backlinjen. Borsten som har en förkros-
sande målskillnad var nog lite tagna på sängen av att det
stod 0-0 ända till slutet av första halvlek. (tror jag) Spel-
mässigt och chansmässigt var det dock definitivt till deras
fördel. De spelade smart och försvarade sig med många man,
och var genast i ryggen på oss, vilket gjorde det svårt för
oss att komma nära deras mål för avslut. Alldeles för ofta
resulterade våra anfall i att de tog bollen, eller att bollen
åkte ut från sidlinjen. Lite snabbare passningar från vår sida
och bättre rörlighet skulle nog behövas.

I andra halvlek började skillnaderna i lagen märkas tydligare.
Vi försökte, men kunde inte. Vi kämpade men blev trötta. Mot-
ståndarna var inte sena att utnyttja det och började nu rada
upp målchanser. Vårt försvar blev virrigare i och med att
tröttheten gjorde sig påmind och var det inte för Tottes fina
spel i målet skulle slutresultatet närma sig tvåsiffrigt. Det
märkliga i sammanhanget är att tre av deras mål egentligen var
tabbar från vår sida. I matchens slutminuter kunde Johan skjuta
in matchens snyggaste mål när han på högerkanten när han fick
en boll av, ja vem var det nu (?), tog några steg och pangade
in den i närmsta krysset. När slutsignalen ljöd tackade AV en
bättre motståndare och en bra domare till en hård men trevlig
match.