25/04 Vinsten fastnade i trafiken
Det var som upplagt för säsongens första vinst
i onsdags när efter 20 minuter Gli Azurri ställde
upp 9 man för avspark. Tyvärr stod det 9 även på
A.V:s sida medan resten av laget satt fast på
Essingeleden. Motståndet blev dock snabbt fullt
lag och vann med 4-3.

Det började annars bra, frånsett den logistiska dolkstöten Es-
singeleden. A.V. dominerade mot ett riktigt svagt motstånd med
ett bra passningsspel och säkert försvar. Efter 15 minuter tog
man också ledningen genom Brötchen som fångade upp en boll vid
straffområdeskanten, avancerade inåt mitten ett par meter och
drämde in bollen i bortre hörnet. Tyvärr var det här någonstans
resten av motståndet anlände, och A.V. tvingades spela 10 mot
11 till mitten av andra halvlek. Gli Azurri började anfalla med
otrevligt många gubbar, samtidigt som A.V. började slarva mer
än tillåtligt. Rensningar duttades med, bollar tappades på mit-
ten och passningarna var oprecisa eller för korta. Allt för
många ville gå förbi en gubbe för mycket innan passet slogs
vilket resulterade i kontringar och till slut baklängesmål.

Det var inte konstigt att Gli Azurri snabbt hade kvitterat och
gått förbi. Båda målen kom till på liknande sätt, felpass och
markeringsmissar ledde till grustag av ytor och frilägen där
italienarna enkelt kunde runda Tysken i mål. De behövde inte
ha något eget spel för att skapa den ena farligare chansen än
den andra, det hade de inte heller.

I början av andra halvlek rasade A.V:s spel som lättbetong för
en rivningskula och Azurri kunde promenera in 2 enkla mål till.
Tyvärr skadade Rikard låret och tvingades ställa sig i mål efter
bara någon minut in i halvleken och kunde därför inte göra mycket
åt de båda målen. När det inte kunde bli mycket värre tog man sig
ändå samman och började spela igen. Koncentrationen höjdes och
A.V. började hota motståndarmålet igen. Man gick ner på en 3-
backslinje precis som förra veckan och satsade allt framåt - så
gott man orkade med en man mindre. Den fjädervikt som fick vågen
att tippa över mot hoppet heter Martin Törne. Han dök upp med 20
minuter kvar och fullbordade startelvan efter en dryg timme i
bilen. Vårt kära Turm gick direkt in och tog för sig och behövde
inte många minuter på sig för att på ett nickskarvat uppspel från
Kneissl springa sig fri och ingjuta liv i den falnande kolbädden
varpå Arbeitsvereins själ vilar.

Gli Azurri fick förstås enorma ytor att vara konstruktiva på men
de 3 dödströtta backarna stod emot med god hjälp av mittfältare,
näbbar och felstuds. Med 15 minuter kvar slår Turm en långboll
från högerförsvaret som är perfekt för Harris som från långt håll
iskallt lobbar in 3-4 och sitt första A.V-mål. Laget kämpar för
att få till en kvittering men Turms krafter räcker inte till för
att bära resten av det slutkörda laget. Han får en chans till men
skottet från straffområdeslinjen går en meter över ribban.

En grym eloge till alla som kämpade i 90 minuter, non stopp. Med
fullt lag och färre misstag vinner vi en sån här match klart.
Synd att det inte är något returmöte.